Se alla

Förbättrad skolvalsprocess för 2020

Tisdag 14 januari 2020

Den 9 januari inleddes skolvalsprocessen för läsåret 2020/2021 – med huvudfokus på föräldrar som ska välja vilken skola deras barn ska börja förskoleklass i (även om processen också omfattar föräldrar/elever som ska börja högre årskurser).

Förra året fick 81% av föräldrar som valde kommunala skolor sitt förstahandsval, vilket är glädjande. Men en mindre grupp barn fick inte plats i någon av de tre skolor deras föräldrar hade sökt, vilket är ett misslyckande. De flesta av dessa bodde i Stuvsta/Snättringe. Jag var i kontakt med flertal föräldrar under våren/sommaren som hamnade i denna situation. Givetvis var dessa föräldrar mycket upprörda över att deras barn inte fick gå i någon av de skolorna de hade önskat och där barnens förskolekompisar skulle gå, utan fick en skolplacering betydligt längre bort.

Jag har jobbat under året för att nödvändiga förbättringar/ändringar ska ske, så att årets skolvalsprocess inte leder till samma resultat.

Men först lite tillbakablick

Skolvalsprocessen för läsåret 2019/2020 blev också lite stökigare än vanligt av andra orsaker. Det kom flera domar under vintern (från Kammarrätten i Stockholm) som tydliggjorde att syskonförtur inte får gå före närhetsprincipen i skolplacering, och Huddinge kommun beslutade därför att det var viktig att justera de urvalskriterier som gällde för skolplacering.

Varför blev det så att dessa föräldrar inte fick något av de 3 sökta skolorna?

Det finns flera orsaker till att det blev så. I grunden är det för få skolplatser i skolområdet ”Mellersta Huddinge”. Att skolvalsprocessen blev förlängd och utdragen (p.g.a. de ändrade urvalsprinciperna) bidrog också. Evakuering av Tomtbergaskolan påverkade likaså.

Men familjerna i just Stuvsta/Snättringe blev påverkade mer p.g.a. en svaghet i placeringssystemet. Kortfattat kan man säga att om man bor i ett område där det ligger två populära skolor väldigt nära varandra, är det ett risk att man missgynnas. Jag lyfte frågan och problemet med metoden till nämnden och gjorde nämndens ledamöter medvetna om detta.

Förvaltningen hade samtal med berörda föräldrar, och det hölls också ett information- och diskussionsmöte mellan förvaltningen, Kungis/Kräppla föräldraföreningen, och flera av oss politiker. Fokus under perioden var att samtala, informera om möjligheten att ansöka om skolbyte, och att hitta lösningar.

Att undvika samma situation 2020

Jag väckte under samma period också frågan om en analys av orsakerna till vad som problemen, och vilka ändringar och förbättringar som kunde göras så att inte samma sak sker igen i skolvalsprocessen 2020/2021. I grundskolenämnden bad jag nämndens ordförande och förvaltningen att starta en analys och förbättringsarbete, där det bör ingå att inventera hur andra kommuner gör, vilka system och metoder som finns för att tillämpa ”närhetsprincipen” från skollagen.

En sådan utredning började med deltagande från både Barn- och utbildningsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen. Jag har bett om återrapportering från utredningen varje månad till grundskolenämnden

En av de största kritikerna från föräldrar var hur Huddinge tillämpade skollagen. Lagen är faktisk ganska vagt formulerad-

30 §   En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.

– och det definieras inte vad ”nära hemmet” betyder. Lagens innebörd har vuxit fram genom ett antal domar från olika domstolar, och ”relativ närhetsprincip” har använts av de flesta kommuner (vilket har det inbyggda svagheten som beskrevs tidigare). En av de styrkorna med relativnärhetsprincipen är att underlaget till skolplaceringen kan tas fram och redovisas (till exempel vid eventuell överklagan) med listor över det relativ närhet till skolor för varje barn, och varför ett visst barn fick plats. Det är betydligt mer rättssäkert än att varje rektor sitter med kartor och linjal som det skedde för ett antal år sedan.

Efter en inventering av hur andra kommuner gör och vad det finns för möjliga sätt, har förvaltningen alltså hamnat i att relativnärhetsprincipen som den har använts är det ”minst dåliga” sättet att tillämpa skollagen – precis som de allra flesta andra kommuner gör. Som ingenjör har jag svårt för systematiska svagheter i algoritmer, särskilt när det handlar om någonting så viktigt som skolval, men jag kan också se att det inte finns något perfekt system för detta.

Förvaltningen har ändå gjort ett antal andra justeringar och förbättringar till skolvalsprocessen som de tror kommer att undvika de problem från 2019, till exempel :

  1. Skolvalsprocessen skiljs tydligare från skolbytesprocessen – skolvalet öppnar 9 januari, och stängs 13 februari, och alla besked skickas ut under mars. Därefter vidtar skolbytesprocessen.
  2. Man måste redan vara bokförd i Huddinge kommun för att söka skolplats (det räcker inte att man kommer att flytta till kommunen).
  3. Barn från andra kommuner och föräldrar som önskar att deras barn får börja i förskoleklassen redan som 5-åringar behandlas efter att alla andra barn har placerats.
  4. Information/kommunikation till föräldrar förbättras

Genom en snabbare skolvalsprocess, med de åtstramade reglerna, utan ändringar i urvalskriterierna mitt i processen (som skedde i 2019) och andra finjusteringar tror förvaltningen att Stuvsta- Snättringefamiljer inte kommer att hamna i kläm 2020.

Jag har gjort allt jag har kunnat för att skolvalsprocessen 2020 inte ska bli som 2019. Det kommer jag att fortsätta med. Det är inte realistiskt att hoppas att 100% av alla familjer får sitt förstahandsval, men jag hoppas innerligt att alla får åtminstone ett av sina tre val. Jag vet hur viktigt detta är.

En av orsakerna till förra årets problem är att det finns för få skolplatser i mellersta Huddinge – någonting jag också bevakat noga – skolplatsbrist kan bara lösas genom att skolor byggs ut, eller nya skolor byggs. Tomtbergaskolan och Stensängsskolan byggs ut, och den nuvarande Utsäljeskolan planeras att rivas och ersättas av en större Utsäljeskola (om/när
överklagande avslutas). En utbyggnad av Kungsklippeskolan kommer också att behövas och utreds under 2020.

Chris Smith, (L) ledamot i grundskolenämnden och Stuvstabo