Hur hanterar vi tiggerifrågan?

Förra söndagen besökte jag ”Kulturhuset Cyklopen” i Högdalen. I dessa lokaler genomför föreningen HEM  undervisning i svenska för EU-migranter och har så gjort under en lång tid.

När jag sitter där i den kombinerade undervisnings- och festlokalen så blir övergår deltagarna från att vara anonyma individer som sitter utanför butiksdörren till att bli personer som skrattar, svär och är som alla andra.

Efter ett tag blir jag förbannad. Hur kan ett modernt samhälle tillåta att en stor andel av sina vuxna medborgare inte ens kan alfabetet? Än mer beklämd blir jag när jag läser Expressens artikelserie om Rumänien.

Liberalerna anser att lösningen står att finna i hemländerna. Jag håller fullständigt med men samtidigt måste vi inse att det inte finns någon ”quick-fix” att implementera i Rumänien och Bulgarien. EU måste ges möjligheten att använda reella sanktionsmöjligheter för att komma till rätta med medlemstater som inte lever upp till sina åtaganden avseende mänskliga rättigheter eller för den delen andra centrala frågor såsom flyktingpolitik och miljöfrågor.

Dessa sanktionsmöjligheter finns dock i dagsläget inte på plats och vi har att hantera en problematisk situation. Så hur hanterar vi dagens situation?

Jag har dåligt med svar. En sak är jag dock säker på. Sveriges kommuner behöver en samsyn på hur problemet ska bemötas. Det pratas mycket om signalpolitik nu i dagarna och vad gäller tiggande EU-migranter så är den i högsta grad en realitet. Det håller inte att, som i flyktingmottagandefrågan, låta vissa kommuner bära allt det tunga arbetet och ansvaret.

Bo Källström, ordförande Liberalerna Huddinge