Grundskolenämndens verksamhetsplan

I Huddinge så finns det ett antal nämnder som ansvarar för olika verksamhetsområden på uppdrag av Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige i sin tur anger de övergripande målen för kommunen och fördelar eknomiska medel till nämnderna.

Nämnderna i sin tur antar sedan en verksamhetsplan där både mål för verksamheten samt specifika uppdrag till förvaltningen beslutas.

I förra veckan antog Grundskolenämnden verksamhetsplanen för kommunens skolverksamhet. Eftersom Liberalerna vill att Huddinge ska ha Sveriges bästa skolor så hade vi ett annat förslag till mål och budget och vi valde, liksom övriga partier som inte ingår i vänsterstyret, att inte delta i beslutet.

Det betyder inte att vi inte är intresserade av vad vänsterstyret har för planer för Huddinges skolor. Det är vårt jobb som konstruktiv opposition att både ge ris och ros till de förslag som vänsterstyret kommer med.

I det stora hela så är årets verksamhetsplan en fortsättning på det goda arbete som det förra styret påbörjade.  Fokus på klassrummen med fler lärare och effektivare administration som sin tur leder till högre resultat och fler elever med godkända resultat.

Trots att vänsterstyret mer eller mindre har förlängt det förra styrets verksamhetsplan så finns det dock dåliga punkter att lyfta fram.

Låga ambitioner

Liberalerna har som mål att Huddinge ska har Sveriges bästa skolor 2030. Det är förvisso inte en lätt uppgift men inte omöjlig. Om man vill nå det målet duger det inte att ha så låga ambitioner som vänsterstyret har. De anser att det räcker att 77 procent av eleverna i årskurs 6 klarar kunskapsmålen i alla ämnen 2023. För 2030 är samma mål 89 procent. Liberalernas mål är 100.

En framgångsfaktor för en lyckad skolgång är höga förväntningar på eleverna. På samma sätt har Liberalerna höga förväntningar på våra skolor.

NPF-satsning 2.0

2022 inledde Huddinge på initiativ av det förra styret en satsning på att stärka skolornas kompetens vad gäller stöd till barn med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). I samband med arbetet med mål & budget för 2023 föreslog Liberalerna att en utvärdering av satsningen skulle göras. Utvärderingar av nya satsningar bör man alltid göra och i det här fallet stärktes den uppfattningen av signaler från lärarfack och enskilda lärare om att satsningen inte hade varit helt ”lyckad”. Svaret vi fick var att det var på tok för tidigt att utvärdera redan nu.

Då kan man undra vad som hunnit hända på några månader. Vilka avgörande händelser har lett till att det nu verkligen är hög tid att påbörja utvärderingen av satsningen? Inte nog med det. Det är till och med så bråttom att vänsterstyret inte ens hinner slutföra utvärderingen innan man går vidare med nästa fas av satsningen. Inte tu tal om att vi måste arbeta hårt med att ge rätt stöd till barn med NPF-diagnoser men vi måste också arbeta rätt.

Som så många gånger förr i skolvärlden handlar det om att använda pengarna rätt. Det finns hyfsat många lärare i Huddinges skolor som anser att vi inte gjort det när det gäller förra årets NPF-satsning. Nu riskerar vi att öka den summan genom att inte utvärdera innan nästa steg tas.

Nya principer för Socio-ekonomisk fördelning

Att vissa skolor har större utmaningar än andra är inte en nyhet. Beroende på bland annat könsfördelning, föräldrars utbildningsnivå, antal år i Sverige, ekonomiska resurser med mera så skiftar skolornas förutsättningar att ge alla elever en lyckad skolgång.

Huddinge har under en lång rad av år fördelat extra resurser till våra skolor baserat på socio-ekonomiska grunder. Trots förhållandevis stora summor i extra tilldelning kunde skolorna vare sig redovisa förbättrade skolresultat eller hur de använt pengarna.

Därför beslöt det förra styret om en ny socio-ekonomisk fördelningsmodell baserat på evidens. Vilka faktorer förklarar olika skolors resultat och hur ska skolan kompensera för dessa faktorer. Den modellen är nu under införande och rullas stegvis ut under en 4-årsperiod. Det förtjänar att påpekas att samtliga partier som ingår i vänsterstyret ställde sig bakom beslutet

Trots det väljer nu vänsterstyret att avsluta implementeringen av den nya modellen för att i stället introducera en ny modell som ger mer pengar till skolor i vissa områden. Inte för att de bevisligen har fler förklaringsfaktorer att ta hänsyn till utan för att de ligger där de ligger.

Vänsterstyret vill med andra ord tillbaka till den modell som tidigare användes i Huddinge och som inte kunde påvisa bättre måluppfyllnad. Det är inte politik baserat på fakta och evidens. Det är politik baserat på populism och kohandel med stödpartier.

”Gratis” frukost till alla oavsett behov

Det är otvivelaktigt så att för vissa elever kan frukost i skolan vara skillnad mellan godkända betyg eller en missad gymnasieplats. Det här vet våra rektorer och de använder redan idag möjligheten att erbjuda de här eleverna frukost.

Nu kommer vänsterstyret att se till att alla elever i alla skolor -oavsett om de behöver det eller ej- kan äta frukost i skolan och det ska ske inom de vanliga ekonomiska ramarna. Det skulle kunna tyda på att skolpengen är för hög, vilket den inte är. Den frukosten till alla kommer med andra ord att prioriteras framför annat viktigt såsom läromedel, elevhälsa, skolbibliotek, etc. Frukosten är med andra ord inte gratis så som utmålas.

Slutligen så var det en del av oss som blev lite överraskade när vänsterstyret inte höjde skatten. Däremot så varnade  Liberalerna Huddinge för texterna i årets mål & budget och vad som kan komma 2024 och 2025. Grundskolenämndens verksamhetsplan ger oss skäl att upprepa den varningen.